Förskrivningen av testosteron till svenska män har tredubblats sedan mitten av 2000-talet. Samtidigt florerar förenklade budskap om hormonet som ett slags genväg till energi, sexlust och styrka. Forskare vid Karolinska Institutet varnar för att många får behandling i onödan – med risk för biverkningar – och att effekterna ofta uteblir om det inte finns en faktisk brist. Det framgår av en artikel i Medicinsk Vetenskap (nr 1, 2026).
Snabb ökning – men få har verklig brist
Antalet män som hämtade ut recept på testosteron i Sverige ökade från omkring 8 000 år 2006 till drygt 26 000 år 2024. Den utvecklingen speglar inte nödvändigtvis fler korrekta diagnoser, enligt Stefan Arver, docent i endokrinologi vid Karolinska Institutet och verksam vid Anova, Karolinska Universitetssjukhuset.
”En stor del av ökningen går nog till fel personer. Många tolkar trötthet eller minskad lust som testosteronbrist, men symtomen har ofta andra orsaker – och onödig testosteronbehandling är inte ofarlig”, säger han.
Arver betonar att de flesta män har tillräckliga nivåer och inte blir mer energiska eller sexuellt intresserade av högre värden. ”Om man inte har en verklig brist slår systemet i taket. Mer testosteron ger ingen extra effekt.”
När hormonet hjälper – och när det stjälper
Ett normalt testosteronvärde hos män ligger ungefär mellan 10 och 30 nmol/L. Låga nivåer förekommer, men är ovanliga och bör föranleda utredning eftersom orsaken ofta sitter i något annat – allt från hypofystumör och kronisk inflammation till livsstilsfaktorer.
”Vanliga felkällor i livet sänker testosteronet: viktuppgång, låg fysisk aktivitet, dåliga matvanor och hög alkoholkonsumtion. Obesitas sänker testosteron samtidigt som östrogen ökar”, säger Arver. Han understryker också att åldrande i sig bara minskar produktionen marginellt: ”Det finns inget manligt klimakterium.”
Komplex mätning – förenklade budskap
Blodprov mäter totalt testosteron, men det är bara en mindre, fritt tillgänglig andel som faktiskt påverkar kroppen.
”Någon med 10 nmol/L kan ha mer biologiskt tillgängligt testosteron än någon med 30. Därför krävs tolkning, inte bara en siffra”, säger Arver.
Effekter och biverkningar
Testosteron är ett uppbyggande, så kallat anabolt, hormon som påverkar muskler, skelett, bindväv, hud och blodbildning. Det formar också behåring – mer skägg och kroppsbehåring, men kan bidra till håravfall på huvudet. Hormonet har koppling till stämningsläge, även om mekanismerna inte är helt klarlagda.
Tillfört testosteron kan samtidigt trycka ned kroppens egen produktion. ”Testiklarna krymper och nivån sjunker igen. Höjer man dosen följer biverkningar: fler röda blodkroppar gör blodet trögflytande, med huvudvärk och klåda som möjliga tecken. Hjärta och kärl belastas och propprisken kan öka”, säger Arver.
Sexualitet: nödvändigt vid brist – men ’mer’ är inte bättre
”Testosteron är nödvändigt för mäns sexualitet. Försvinner hormonet försvinner intresse och förmåga; återför man testosteron så kommer sexualiteten tillbaka”, säger Jussi Jokinen, professor i psykiatri vid Umeå universitet och forskare vid Anova.
Han betonar samtidigt att extra hormon inte ökar libido bortom ”tillräckligt”. ”Vi ser inte att högre nivåer ger mer lust, och myten om att tvångsmässig sexualitet drivs av högt testosteron stämmer dåligt. I en ny studie på män med tvångsmässig sexualitet skilde sig nivåerna inte från andra män.”
Vissa läkemedel som blockerar testosteron används mot hormonkänslig cancer och kan även minska akut risk vid pedofil störning, enligt forskning vid Karolinska Institutet. ”För långvarig behandling kan andra alternativ vara bättre. Vi jämför just nu KBT med läkemedelsbehandling i en studie på hjälpsökande män”, säger Jokinen.
Dopning: stora doser, stora risker
Testosteron är det dominerande dopningsmedlet i Sverige. ”Vi uppskattar 50 000–100 000 användare, nästan alltid testosteron,” säger Mikael Lehtihet, docent i endokrinologi vid Karolinska Institutet.
Högre doser bygger muskler – men höjer också riskerna. ”Vi ser förkrympta testiklar, bröstutveckling hos män, akne, förändrad behåring, och hos kvinnor mörkare röst och klitorisförstoring. Påverkan på blodtryck och blodbildning kan belasta hjärta, kärl och njurar. Utfallet varierar med dos, genetik och livsstil”, säger han.
Påståendet att högt testosteron i sig gör människor aggressiva får svagt stöd. ”Tar man bort störfaktorer som missbruk och personlighetsstörningar ser vi inget tydligt samband. Män med testosteronbrist är oftare irritabla – de blir lugnare av adekvat behandling”, säger Lehtihet.
Över- och underförskrivning samtidigt
Både Arver och Lehtihet är oroliga över utvecklingen. ”Vi vet att vården tidigare missat patienter med verklig brist. Samtidigt går en ökande andel recept till män i 50-årsåldern utan tydlig underliggande sjukdom”, säger Lehtihet. ”Det är inte bra att skriva ut när det inte är medicinskt motiverat.”
Vad betyder det här i vardagen?
För den som upplever trötthet, minskad lust eller låg ork pekar forskarna på att orsakerna ofta är flera och inte sällan handlar om sömn, stress, alkohol, rörelse och matvanor. Samtidigt är testosteronbrist ovanlig men behandlingsbar. Enligt Karolinska Institutets forskare kräver bedömningen noggrann utredning och tolkning av provsvar – inte snabba slutsatser eller generella påståenden om ett ”manligt klimakterium”.
Fakta: testosteron
- Vad det är: Ett steroidhormon som bildas från kolesterol. Finns hos både män och kvinnor, men i olika koncentrationer.
- Var det bildas: Män: främst i testiklar, även i binjurar. Kvinnor: främst i äggstockar och binjurar.
- Vad det gör: Påverkar könsutveckling, sexualitet, muskel- och skelettuppbyggnad, hud, bindväv, behåring och blodbildning.
- Mätning: Blodprov visar totalnivå; den fritt tillgängliga andelen är biologiskt mest relevant och varierar mellan personer.
Källa
Artikeln bygger på intervjuer och en forskningsgenomgång i Karolinska Institutets tidskrift Medicinsk Vetenskap (nr 1, 2026), med citat från Stefan Arver (Karolinska Institutet/Anova), Jussi Jokinen (Umeå universitet/Anova) och Mikael Lehtihet (Karolinska Institutet).
Testosteron är centralt för sexualitet och vävnadsuppbyggnad, men de flesta män har tillräckliga nivåer. Enligt forskare vid Karolinska Institutet ger extra hormon sällan effekt utan konstaterad brist och kan medföra risker som ökad blodviskositet och hjärt–kärlbelastning. Mätning och tolkning är komplex. Förskrivningen ökar samtidigt som dopningsanvändningen är omfattande – en utveckling som väcker oro för både över- och underbehandling.
